Ja herremingud tiden bara rusar iväg!! Snart är du en odräglig tonåring som ska köra moppe å reta gallfeber på din mor med diverse hyss..å snart flyttar du hemifrån.. Nää de får du aldrig göra, kanske när du är 45!<3

Jamen ska kort försöka sammanfatta denna underbara månad jag har fått dela med dig på RIKTIGT. Inte de underbara (samt ibland mindre roliga) ungefär 9 månader då du hyrde ettan ungefär i mitten av mig som också gick superfort!<3

Ja, nä men för en månad sedan (i söndas fyra veckor sedan) låg jag på BB å igångsättningen var i fullgång sedan morgonen innan med sammandragningar å värkar ( som i och för sig inte kom igång på riktigt förän hinnan blev spräckt av läkarna å vattnet gick ). Om jag ska vara ärlig kommer jag inte ihåg speciellt mycket av födelsedagen då jag natten innan fått en "moffedos" å var lite lullig å trött. Samt var det så spännande att det äntligen var dags att jag inte tänkte så mycket på vad som hände utan tänkte bara mest på att "ÅÅÅÅHHH snart får jag se det lilla livet som mojsat till sig inuti mig hur länge som helst" så allting annat var oväsentligt. Det enda jag minns är att jag låg ungefär hela dagen i förlossningsrummet med CTG band på magen för att kolla värkar å hur bebis hjärtfrekvenst låg, samt att jag fick någon dropp för att få igång värkarna och att det var någon köttgryta och potatis å kokta grönsaker till lunch som jag inte fick i mig mer än en liten potatis och grönsakerna då jag var för "upp i varv" och även mådde lite dåligt. Minns även när värkarna drog igång på riktigt och en BM kom in å frågade om jag ville ha lustgas.
Alltså den där lustgasen...den var verkligen THE SHIT som moderkakan min sade!! Skulle lätt ha klarat mig endast med den (som planen var från början; att jag skulle klara mig utan ryggmärgsbedövning å andra bedövningar förutom lustgas/värme/kyla samt även akupunktur om det skulle behövts) men jag blev så himla trött på slutspurten av värkarbetet å när jag skulle börja krysta ut ungen så jag minns bara lite vagt att en annan BM frågade om jag ville ha ryggmärgs å att jag hade sagt ja. Minns dock inte att det kom in en narkosläkare och satte in bedövningen (var så höööög på gasen HAHAH), minns dock att jag skrek till då det gjorde ont när han (fick jag veta sedan att det var samt att han var otrevlig och inte ens hade hälsat på varken mig eller john utan bara hade gjort det han skulle) stack men inget mer. Minns även att jag ringde till mamma å pappa å sade att jag älskade dem när lustgasen började verka ännu mer, dock inte att jag hade ringt svärmor och sagt detsamma till henne. Sedan kommer jag även ihåg att när BM sade att jag var öppen 10cm så frågade jag om hon skulle bli arg om jag råkade bajsa ner mig under händelsens förlopp (har läst vissa bloggar att det käns som man ska göra det när man krystar samt att vissa råkat göra det) och hon skrattade å sade att det är sådant som kan hända och gjorde ingenting om det skulle hända mig. Annars gick själva krystningsfasen ganska bra. Kändes verkligen som att man skulle skita ner sig när huvudet tryckte mot öppningen å jag minns att jag skrek av förtvivlan, säkert minst 100gånger att "JAG MÅSTE BAJSA!!! JAG MÅSTE VERKLIGEN BAJSA!!" å det var en lite otrevlig känsla. Sedan vart jag så jäkla förbannad på BM när hon gång på gång då jag krystade och återigen hämtade andan sade att: Oj vad du är duktig, du är SÅ duktig! Fortsätt såhär för du är så duktig!! Nu är det INTE LÅNGT KVAR för nu ser jag huvudet å den har jätte mycket hår!
Just den där meningen "Nu är det inte långt kvar", när hon sagt den minst 5 gånger ville jag dräpa henne på riktigt!! Jag var så slut å trött å visste knappt vad jag sysslade med när jag låg där med bena i vädret å krystade å krystade å krystade. Kändes som att han aldrig skulle komma ut.
Men tillslut. Ett litet "flouppfs" senare så minns jag lite vagt att jag hörde något så underbart ljuvligt. BM lyfte upp våran skrikande lilla skapelse och frågade om jag såg vad det var för kön och jag minns att jag trodde det var en dröm men ändå halvropade med gråt i rösten att "JAAAA det är en ASTOOON"<3<3 .
Var fortfarande lite hög på lustgas å minns att när jag höll i honom för första gången så trodde jag verkligen att jag drömde, det kändes så overkligt att han äntligen var ute!<3

Vilken känsla att få bära en varelse som från början bara var ett grodyngel å sedan utvecklas till en liten människa i 9 månader och sedan få krysta ut den å bara känna kärleken svämma över en från första kontakten, hud mot hud. Vilken underbar resa, och resan är inte över på långa vägar den har bara börjat!<3


Nåja *gråter en liten skvätt*. Denna månad med världens underbaraste lilla skrik/skitunge har varit den mest jobbiga, roliga, underbara månaden någonsin! Har varit jobbigt att behöva vakna till skrik ungefär 5 gånger om natten för att han ska byta  blöja å äta. Men samtidigt har det varit så obeskrivligt mysigt att få mata han då å sedan lägga han någorlunda nöjt på bröstet/magen för att höra hur andetagen blir tyngre å sedan bara snoosas lite. Sedan äter han ungefär jämt så man känner sig som mjölkmaskinen på skolan och att någon står å trycker in metallgrejen hela tiden, å han har sina perioder på dagarna då han bara skriker å skriker vad man än gör. Lite påfrestande då man inte får sova så mycket på nätterna men man kan inte bli arg på det lilla livet då lillmagen lever sitt egna lilla liv!<3 Sedan är han mästarnas mästare på att prutta å rapa, HAHAH, det förstnämnda släktar han på sin far å det andra på moí.
Han har även fått hälsa på ungefär hela släkten med bihang under denna månad, både min å johns, hunnit vara på 4 loppisar, fikat på stigs å varit på 2 kalas, ätit massa pizza å grillat å annan go mat.

 

Ångrar inte en sekund att jag blivit morsa! Obeskrivligt underbart är det trots allt bajs å skrik. Det var mitt kall och min mening med livet. Det finaste som hänt mig tack vare min älskade underbara man!<3

..meen det har sin lilla förklaring!<3

Vart mycket med graviditeten på slutet där å den 22/6 kom våran efterlängtade lilla son till världen efter en tids kämpande!<3 Vart kvar på BB till den 25 å sedan dess har det varit full rulle hemma och borta<3
Har varit väldigt mycke på vift sedan vi kom hem då släktingar velat träffa det lilla miraklet. Sedan känner jag att bloggen verkligen inte är av största prio nu även om jag har "tid" att skriva här.
Pruttskrutten är idag hela tre veckor å en dag gammal, JIISUS vad tiden går fort! Nu håller vi på att "tutträna" honom men den förbaskade lilla handen brukar ha en tendens att smita dit å peta ut den ur munnen ;)

Nä skulle bara göra en kort liten update å säga att vi lever å mår gott!

Ha en fortsatt fin sommar alla goa människor!<3

Älskade lilla skruttungen våran endast några dagar gammal på denna bild<3

Ps. Har från och med nu lösenordsskyddat min blogg eftersom jag vill hålla lite koll på vem som är in å spanar på bloggen samt att om jag ska lägga upp bilder på min son så vill jag inte att "vem som hellst" ska se dem. Där också att det är strängeligt förbjudet att kopiera mina bilder å använda dem för att lägga ut på nätet or what so ever! 0 tolerans mot det. Å vill ni dela med er av lösenordet till folk fråga mig först!!
Tack för att ni respekterar detta :)!